-

Mitt namn är Caroline Nilsson och jag går i åttan.

fredag 31 maj 2013

Moa martinson


Jag och Niklas berättar lite om författaren Moa martinson. 

tisdag 28 maj 2013

Bokanalys

Bokanalys

Jag läste en bok som hette “Kyrkbröllop”. Den är skriven av Moa Martinsson. Det är andra boken i den självbiografiska trilogin om Mia, men jag har inte läst första som heter “Mor gifter sig”. Boken handlar om en flicka som heter Mia. Mia bor med sin mamma och sin styvfar Adolf. Mias moster Charlott ska gifta sig och Mia ska vara tärna, hon skaffar en fin tärnklänning som hon får låna av en granne. Kyrkbröllopen är bra, men på festen efter blir styvfar full och på natten så stryper han Mias mamma och sliter sönder Mias klänning.  Mias mamma som jag inte vet namnet på, får ett barn som sedan dör i barnsäng några dagar efter födslen, det är inte det första barnet som Mias mamma förlorar.

Mia är en nio årig tjej, hon är ensamma barnet eftersom hennes mamma har förlorat alla hennes syskon i barnsäng. Hennes familj flyttar mycket så de har ingen fast bostad. Hon har gått i många olika skolor, men hon har fått byta för att hon ska flytta. I ena skolan var klasskompisarna elaka mot henne. I den sista skolan hon gick på trivdes hon, men dock hade hon inte alltid så bra beteende. När hon var 14 år gick hon ur skolan med bästa avgångbetyg, hon fick A i alla ämnena förutom i beteende.
Mia berättar hela boken, alltså vad som har hänt i hennes liv. Så boken utspelar sig i dåtid. Man märker det eftersom det står tillexempel “jag hade” istället för “jag har”. Sedan hoppar den också och då förstår man att hon berättar.

Boken är gammal och den är skriven på ett gammal sätt. De står tillexempel “ty” “iddes” och det orden använder vi inte i dag. Det ser också annorlunda ut, för mostern trättar håret i köket, om man inte är gift får man inte sova i samma säng.  

Styvfar dricker och blir full. Han slåss också ibland. Det vissas genom språk att han blir arg. Han säger saker och tillexempel så sopade han ned allting från bordet och bad de hålla käften.

Författaren beskriver inte miljön bra och inte heller hur det ser ut. Hon säger ingen om hur huset ser ut. Ibland beskriver hon hur det ser ut och hur personerna ser ut, men inte mycket. Jag tycker boken är hyfsat lättläst och man förstår, det är bara ibland det står lite gamalt skrivet, men jag förstår ändå. Det jag tycker är dåligt med boken är att i ena kapitlet står det om en sak och sedan i andra kapitlet handlar det om en annan sak som man inte riktigt förstår.

Det är en parallellhandling i boken, hopp i tiden och tillbakablickar. Mia berättar boken som sagt, så hon pratar om hennes liv alltså när hon var yngre och den hoppar också. Ett tillexempel är att först är hon nio år och går i skolan, sedan är hon 14 år gammal och tar examen.

kapitlena heter inget så jag vet inte vad kapitlet ska handla om. Boken var hyfsat bra, det är inte min stil på bok, utan jag gillar mer tjej böcker. Min bok är nog en klassiker, för den beskriver hur det var förr, och den är rätt spännande. Styvfar är full, sitter i fängelse, Mia börjar i olika skolan osv. Folk kan se sig själv i boken, det kan hända sig själv, boken är realistisk.




hemkunskap

Vaniljmuffins med Speciall
Ni ska baka dessa muffins för att uppleva något ni aldrig upplevt förr. Lycka!

Ingredienser:
2 ägg
2 dl socker
3 tsk vanlijsocker
1 och en halv dl mjöl
1 krm havregryn
3 krm bakpulver
1 msk mörk choklad
1 msk mörkchoklad att strö över

Recept:
Sätt ugnen på 225 grader. Smält 30 gram smör. Vispa 2 ägg och socker poröst i en bunke. Blanda sedan i mjöl, havregryn, bakpulve och chokladen.  Lägg de smälta smöret i bunken. Haka chokladen i små bitar och lägg i choklade i bunken.
Lägg ut satsen på formen. Strö lite fin hackad choklas uppe på muffinsen. Sätt plåten mitt i ugnen.
Vänta! Efter fem minuter sänk ugnen till 150 C. kollar du på muffinsen med en provsticka.  Behövs det så sänk ugnen igen.  Tillsätt glass när du serverar!

tisdag 14 maj 2013

NO - Uppfinning

Telefon.

I början användes det telegraf. Man använde morse alfabetet, morsealfabet är ett kodsystem. Ett kort sträck (-) betyder kort strömpuls och ett långt sträck (--) betyder långt strömpuls. Man telegraferade med morse alfabete. Klickar man tillexempel kort och lång så blir det ett A, det var personer som kunde morse alfabetet och skickade telegram till varandra.
 

Man skickade ett telegram till telegrafen. De gjorde om telegramet till morse ljud och skickade de till en annan telegraf som sedan fick göra om morse ljudet till text igen och sedan gav de telegrafet till den jag skulle ha det. Så här ser en telegraf ut.

År 1876 uppfanns telefonen. Den uppfanns av Alexander Graham Bell. Jag berättar lite om hur telefonen fungerar längre ner.

1894 uppfanns bordstelefonen. Den behövde man snurra på en spak för att den skulle fungera, det fanns inga knappar. Man kopplades till telestationen och talade om vem man ville ringa till och var han/hon bodde. Damen i telestationen tog en propp som tillhörde dig och satte proppen i uttaget till den du ville ringa till och så ringde det till de.


1931 kom de första svenska telefonerna i bakelit. Bakelittelefonen. Gjord i plast. Den hade en nummertriss som man snurrade på. I ena hålet är en etta, i andra hålet är en två osv. Istället för knappar. Det var Leo Baekeland som uppfann den.



1963 kom knapptelefonen. Den första telefonen där man använde knappar. Då satt ingen dam i växlen utan det fungerade av sig själv. Skulle du ringa utomlands så var man tvungen att ringa till växlen ända fram till 80-talet

1992 kom Nmt telefonen. Det står för nordiska mobiltelefonen. Den spreds senare till andra länder
 



1992 uppfanns Gsm. Den europeiska mobilen. Det är en uppföljare till NMT. Skillnaden är att Nmt inte är digitalt, men det är gsm.
 

Den alldra första smartphonen uppfanns redan 1993. Då lanserade IBM eller International Business Machines Corporation som det heter, “Simon” som var en telefon, handdator och fax i ett och hade touch screem, eller pekskärm om man ska säga det på svenska.  Dock var “Simon” väldigt tung, stor och kostade dessutom 900 amerikanska dollar.

Eftersom “simon” kostade 900 dollar, var det inte många som köpte den. Mobiler som användes år 2000 och uppåt var mest dessa. (bild) Man kunde ringa från de, annars kunde man inte göra så mycket mer.



Det är väldigt stor skillnad från mobilerna som fanns då och till vilka mobiler vi använder idag.
Idag kan man nästan göra allt på en mobil. Det finns inga knappar, istället finns det virtuellt tangentbort på pekskärmen. Man kan gå in på internet, spela spel, lyssna på musik, skicka videoklipp till en kompis. Osv.  

Såhär fungerat telefonen nuförtiden, du börjar med att slå telefonnumret. Telefonen drivs med en svag elektrisk ström. När man slår in telefonnumret så bildas det små pipsignaler. Pipsignalerna är som morsalfarbetet, eftersom det finns siffror på morsealfarbetet också så är signalerna som morse siffror. Pipsignalerna åker igenom telefonledningarna i luften till telefonstationen. På telefonstationen kopplas tusentals samtal samtidigt. Nu sker det automatiskt och det behövs ingen dam som sitter i telestationen som förut. Pipsignalerna från telefonen åker in i en väljare som söker efter telefonnumret du ringde. Från väljaren åker en “arm” ut och letar i olika trådar, trådarna leder till olika telefonnummer. “Armen” väljer den tråd som är just är telefonnummret du ringde och skickar en ringsignal till den andra telefonen.  
Telefonen består av en mikrofon och en högtalare. Högtalaren håller man mot örat för att höra den du pratar med och mikrofonen håller du mot munnen för att den du ska prata med ska höra dig. 
 

Nu använder vi trådlösa mobil och då används en antenn som finns uppe i luften som tar upp ljudet.
 


Här är lite källförteckning från mitt arbete, jag har dock inte all teleförteckning, men detta är vad jag hittade och kommer ihåg. Jag såg också en film om hur telefonen fungerade, men den filmen hittar jag inte.


Sedan har jag läst ur en bok som heter “Nära”